Tillbaka till föregående

 

ABC-80

Detta är berättelsen om Sveriges första serietillverkade dator.

På Esso motorhotell i Norrköping i januari 1978 samlades det ett gäng som sedermera visade sig skulle bli historiska. Bland dessa fanns :

  • Gunnar Markesjö
  • Lars Karlsson, Dataindustrier AB
  • Karl-Johan Börjesson, Scandia Metric AB
  • Alf Björklund, Luxor AB
  • Leif Ohlin, Luxor AB
  • Bengt-Arne Albrektsson, Luxor AB

Upprinnelsen till detta möte var att Gunnar Markesjö hade varit i USA och där sett en dator med inbyggd basicinterpretator (en tolk för basic) dvs. man kom snabbt in i datorn för att programmera i ett begripligt högnivåspråk. Det berättades att Gunnar var eld och lågor för denna dator och menade att detta måste även vara något för Sverige.

I stort kom man fram till att Dataindustrier AB skulle konstruera, Luxor AB skulle tillverka, Scandia Metric AB skulle marknadsföra och Gunnar Markesjö skulle göra litterära insatser.

Andra personer som även har haft stor betydelse för ABC-80 är :

  • Karl-Arne Breger, som designade datorn och gav den dess utseende
  • Örjan Lindblom, som konstruerade datorn
  • Johan Finnved, som gjorde basictolken

För att nämna något ur det tekniska resonemanget kan man nämna att :

  • Man tyckte att dator skulle ha 4 Kb RAM men för att aldrig växa ur den gjordes den med 16 Kb
  • Till datorns processor valdes Z80
  • Man valde Eprom typ 2532 som kostade ca 200 kr istället för 2732 som kostade ca 700 kr.
  • De dynamiska RAM-kretsarna 4116 kostade ca 100 kr/st och ABC-80 hade 8 st sådana
  • Man valde att modifiera en svart-vit tv som monitor.
  • Tangentbordet som kom från Keytronic kostade ca 900 kr.
  • Som lagringsminne valdes initialt en vanlig kassettradio.

Att datorn fick heta ABC-80 berodde på att man hade tänkt att detta skulle vara 80-talets dator och sen var det naturligt att man lade till framför ett antal bokstäver och då var bokstäverna ABC symbolen för det allra första och stod för enkelheten. En del har trott att ABC-80 stod för att man använde sig av en Z80 processor men det är alltså felaktigt.

Datorn utvecklades snabbt och kom ut till försäljning redan december samma år. Den kostade då 6900 kr exkl. moms, och då ingick även bandspelaren. Datorn vände sig i första hand till tekniker datorn såldes av Scandia Metric men snabbt förseddes även Luxors radio och tv-handlare med denna tingest. Succén lät inte vänta på sig. Eftersom all dokumentation var på svenska kunde de allra flesta tillgodogöra sig den. Snart insåg man på Luxor att man var tvungen att renodla försäljningen och man beslutar att sätta kompetenskrav för att få distribuera ABC-80.

Nu var Sveriges första auktoriserade datornät bildat, nämligen Team-100 (man var ca 100 st. återförsäljare då)

Datorn som egentligen inte var färdigutvecklad skapade mängder med nya idéer och utvecklingar. I rask följd förseddes ABC-80 med  mängder med saker för att göra den mer kraftig. För att nämna några utbyggnadsmöjligheter :

  • Extra minnesmodul så att ABC-80 fick maximalt 32-Kb internt
  • 80-teckens modul så att radbredden ökades från 40 till 80 tecken/rad
  • Diskettstationer utvecklades. Den första hette FD2 och hade 2 st 5 1/4" floppy på vardera 80 Kb
  • Skrivare anpassades. Den första som användes hette Centronic 779. Epson MX-80 kom 1980.
  • En numerisk del utvecklades för att lätt kopplas in för de som hanterade mycket siffror.
  • Akustiskt modem utvecklades för kommunikation via telefonnätet.

Mängder av litteratur på svenska producerades. Allt för att göra denna dator mer tillgänglig för tekniker och programmerare. För att nämna några titlar som var speciellt avsedda för ABC-80

  • ABC om basic
  • ABC om programmering och dokumentation
  • ABC om mätdatorsystem
  • Avancerad programmering på ABC-80
  • Mikrodatorns ABC

Här nedan ser Ni några stycken :

Under 1979 och 1980 då försäljningen av datorn pågick, skissades redan då till en uppföljare av ABC-80. Man hade redan fått önskemål att utveckla en kanske lite mera administrativ dator och då krävdes en "riktig" monitor som klarade 80 tecken/rad.. Även ett tangentbord som hade ett numeriskt fält från början var önskemål. Man ville gärna förbättra basicen så att en mer strukturerad programkod kunde genereras.

1981 kom uppföljaren ABC-800 men om den talar vi om på en annan sida.

Historia från Göran Lundberg